Dannemora kyrkas historia

Dannemora kyrka

och dess historia

Socknen Dannemora är känd från år 1318 då den kallades Danamoria men det finns belägg för att en kyrka fanns redan på 1200-talet.

Den första kyrkan i Dannemora byggdes på tidigt 1200-tal. Bevarad från denna tid finns skaft och fot från en dopfunt samt ett triumfkrucifix som sitter på väggen ovanför altaret i sakristian. Ett processionskrucifix från 1300-talet kröner fortfarande predikstolen.

Dannemora är känt för sina gruvor som är berömda på grund av malmens höga kvalitet. Malmbrytningen började redan i slutet av 1400-talet och fick snabbt även internationell betydelse. Tidigare hade man utvunnit andra metaller än järn, det är omtalat att man utvann silver och koppar på 1300-talets senare del även om detta var i mindre omfattning än senare gruvdrift.

Vi betraktar nu Dannemora kyrka som avlägset belägen men när kyrkan byggdes i slutet av 1400-talet hade bygden stor ekonomisk betydelse, vilket syns i kyrkans överdådiga utsmyckning.

Teckning från 1630-talet av Dannemora kyrka

Utförd av Jonas Haquini Rhezelius

(fornforskare som företog arkeologiska forskningsresor bl a i Uppland 1635-38 på initiativ av kung Gustav II Adolf för att samla fakta till Sveriges Historia)

På konstvetenskapliga institutionen i Uppsala finns bevarad en skadad träskulptur av Maria Magdalena från omkring 1400; att hon är kyrkans skyddspatron framgår av inskrift på en kyrkklocka från år 1461. Dessutom är Johannes Döparen och Sankt Sigfrid Dannemora kyrkas skyddspatroner.

(Norberg Rune, 1981, Dannemora kyrka).

Typisk uppländsk kyrka

Dannemora kyrka är en typiskt uppländsk kyrka uppförd av gråsten i olika färger och med oregelbundet förband med fogstrykningar. I hörnen finns huggna block.

Planritning av Dannemora kyrka

Kyrkan är invändigt cirka 20 m lång och 8 m bred

Port till vapenhuset

Gavlar, fönster och dörromfattningar är av tegel i munkförband eller som här runt porten in till vapenhuset med omväxlande röda och svarta tegelstenar

Kyrkobyggnaden är i stort orörd sedan medeltiden. Kyrkan är besläktad med kyrkorna i Film och Tegelsmora men koret är tydligare avgränsat från långhuset än vad som är vanligt. Kyrkorummet är rektangulärt och har förändrats under historiens gång. Restaureringarna på 1800-talet gick hårt åt kalkmålningarna som aldrig varit överkalkade. I mitten av 1900-talet återställde arkitekt J Fåk det som var möjligt till skick före 1800-talets restaurationer.